I ett iordningsställt skyddsrum ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalett-möjligheter. Det finns inte livsmedel. I en kris-situation får man vara beredd på att det kan vara avbrott i exempelvis vatten-, el- och värmeförsörjningen till skyddsrummet. På Kalmgatan finns det två skyddsrum hos oss, dessutom finns det ett i 26:an, ett i 37:an, ett i 38:an och ett i 45:an.
Ficklampa, vatten (i flaska), mat som tål rumstemperatur, hygienartiklar, toalettpapper, mediciner, första hjälpen-väska, varma kläder, värdehandlingar (Id-kort/körkort, kontanter, kontokort), nycklar och mobiltelefon + laddare eller powerbank.
Ytan som är beräknad per person i ett skyddsrum är 0,75 kvadratmeter, alltså ca 85 gånger 85 centimeter. Eftersom storleken på skyddsrum är olika, varierar det hur många personer som får plats. Alla skyddsrum är öppna för alla såklart.
Skyddsrummen är konstruerade för att kunna skydda mot olika stridsmedel, till exempel:
stötvåg och splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.
Rummet ska vara konstruerat för att man ska kunna vistas där i minst tre dygn. Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss så att man ska kunna minimera verkan från giftiga gaser.
Här är en karta över områdets alla skyddsrum. Vårt hus är inringat i rött.
I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter. Det har inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002. Många av de skyddsrum som finns behöver moderniseras. Det utreds ifall det ska byggas fler skyddsrum eller om nuvarande skyddsrum ska kompletteras med andra former av skydd. MSB, som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum, tycker att Sveriges ska bevara de befintliga skyddsrummen så långt det går. Ytterst är det riksdag och regering som beslutar om skyddsrummens framtid.
Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns också ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage.
Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.
Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid.
Här finns mera att läsa
Tips och råd om hur du är källkritisk
Få bekräftad information på Krisinformation.se
Lär dig mer om informationssäkerhet
Engagera dig i en frivilligorganisation
Lär dig mer om hemberedskap på webbsidorna Förbered dig för kris
Ladda ner eller beställ broschyren Om krisen eller kriget kommer
På Krisinformation.se kan du läsa om att hantera oro
Om oron för krig — frågor och svar för barn på Krisinformation.se
Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon annan allvarlig störning i samhället måste du själv ha en hemberedskap och kunna ordna med vatten, mat och värme. Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter vid en kris. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. På de här sidorna finns flera tips på vad du kan göra.
Myndigheter, regioner, kommuner, företag och organisationer ansvarar för att samhället ska fungera. Din kommun är närmast dig och ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Kommunen kan också berätta vilka hot och risker som finns. Exempelvis risk för skred eller översvämning, eller farliga industrier i kommunen. Du kan alltid kontakta din kommun om du har frågor!
Adresser och telefonnummer till alla kommuner på SKR:s webbplats
Att bli orolig om något händer är inget konstigt, det viktiga är att kunna hantera oron och att hjälpas åt. Medmänsklighet och samarbete är avgörande under en kris. Vi behöver alla lära oss mer om hur vi kan förbereda oss för att klara av kriser så bra som möjligt. Det ökar hela landets motståndskraft.
https://www.msb.se/sv/aktuellt/pagaende-handelser-och-insatser/om-rysslands-invasion-av-ukraina/
Alla som bor i Sverige kan bidra till vår gemensamma beredskap och säkerhet. Sprid inte falska rykten,
se över din hemberedskap eller engagera dig på olika sätt.
Sverige kan påverkas av en ökad risk för cyberattacker och försök till desinformation och ryktesspridning. Du kan hjälpa till att motverka detta genom att:
På webbplatsen www.krisinformation.se finns samlad och bekräftad information från myndigheter och organisationer.
IT-attacker förutsätter att en angripare har hittat ett säkerhetshål. Men du skyddar både din egen information och bidrar till samhällets motståndskraft mot cyberangrepp genom några enkla åtgärder:
Installera säkerhetsuppdateringar på din telefon, dator och andra enheter så fort det är möjligt.
Var vaksam mot försök till nätfiske och försök att plantera skadlig kod, till exempel via webbsidor eller länkar i e-mejl eller sms. Skydda din e-legitimation.
Engagera dig genom att ta upp frågor om säkerhet och beredskap i din bostadsförening, gå med i en frivillig försvarsorganisation eller en annan förening som kan ta till vara på just ditt engagemang, skänkt ett bidrag till de organisationer som är på plats i Ukraina för att stödja befolkningen.
Som alltid gäller: du är en del av Sveriges beredskap. Du kan påverka din egen och dina näras säkerhet genom att se över din hemberedskap så att ni klarar minst en vecka utan stöd från samhället, men hamstra inte. Det finns det ingen anledning till och det kan göra det svårare för andra. Preppa solidariskt. Många hör av sig just nu och frågar efter broschyren Om krisen eller kriget kommer. Den finns att ladda hem i pdf-format eller så kan du beställa hem den.
Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?
Det finns mycket som kan hända. Till exempel transportstörningar, översvämningar, skogsbränder, it-attacker, terrorangrepp och militära konflikter. Vårt samhälle är sårbart, inte minst för att vi behöver el till väldigt mycket. El kan slås ut av allt ovanstående. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig:
Det går knappt att föreställa sig mörka städer och vägar, utkylda bostäder, mat som förstörs, långa köer och stora problem med att få information om vad som händer. Om du ägnar några minuter till att fundera över hur ett längre elavbrott skulle påverka just dig och din omgivning har du redan skaffat en mental beredskap.
För att klara en kris är det viktigt att ha tillgång till värme, vatten, mat och kommunikation. Om din familj skulle bli isolerad på grund av smitta, hårt väder, långt elavbrott eller någon annan kris behöver vi också ta hand om varandra extra väl. Genom att förbereda en krislåda hemma hjälper du inte bara ditt eget hushåll, du avlastar även samhället om en något skulle inträffa. Det minsta lilla du kan förbereda, kommer att vara värdefullt den dagen något händer. Vad du bör packa i krislådan beror på ditt hushålls egna situation och förutsättningar. Finns det till exempel husdjur? Behöver någon daglig medicinering eller finns det småbarn i hushållet? På undersidorna om värme, vatten, mat och kommunikation i menyn hittar du förslag på sådant som är bra att ha hemma.
Vid en kris kommer hjälpen från samhället först att gå till dem som bäst behöver den, så de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva ett tag. Den svenska regeringen anser att alla människor som inte har ett omedelbart hjälpbehov vid en allvarlig händelse, bör kunna ta ansvar för den egna försörjningen i en vecka. Men regeringen tar också hänsyn till att vi alla har olika förutsättningar, likväl som att vi alla kommer att behöva hjälpas åt. Regeringens proposition "Totalförsvaret 2021-2025" på Riksdagens webbplats Att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka, kallar vi för att ha en hemberedskap. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen. Men om du har det du behöver under de första dygnen, får du tid att tänka över din situation så att du kan fatta viktiga beslut om ditt fortsatta agerande. Det kan också innebära att du slipper köa för varor som just då är mycket attraktiva.
Om du är förberedd bidrar du till att alla runt omkring dig, ja till och med hela landet, kommer att klara en svår påfrestning bättre.
